Källor och regler
Varje regel i kollen är kontrollerad mot Boverkets PBL kunskapsbanken och gäller från 1 december 2025. Senast kontrollerat 7 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Mejla hej@byggutanlov.se.
Högst 30,0 m² inom detaljplan
Inom detaljplan får en lovfri komplementbyggnad eller ett lovfritt komplementbostadshus ha en byggnadsarea på högst 30,0 m².
”får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter”
PBL 9 kap. 4 § 1Boverketkontrollerad 2026-11-07
Högst 50,0 m² utanför detaljplan
Utanför detaljplan får en lovfri komplementbyggnad eller ett lovfritt komplementbostadshus ha en byggnadsarea på högst 50,0 m².
”får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter”
PBL 9 kap. 5 § 1Boverketkontrollerad 2026-11-07
Mindre än huset den kompletterar
Byggnaden måste få en mindre byggnadsarea än den byggnad den kompletterar. Lika stor räcker inte.
”får en lika stor eller större byggnadsarea än den byggnad som den kompletterar”
PBL 9 kap. 4 § 2 och 5 § 2Boverketkontrollerad 2026-11-07
Så mäts taknockshöjd
Taknockshöjden mäts från medelmarknivån intill byggnaden – i enkla fall medelvärdet av de fyra hörnen – till takets högsta punkt. Står byggnaden närmare allmän plats än 6 meter mäts den från allmänna platsens nivå.
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Taknockshöjd högst 4,0 m inom detaljplan
Inom detaljplan får taknockshöjden vara högst 4,0 meter.
”får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter”
PBL 9 kap. 4 § 3Boverketkontrollerad 2026-11-07
Taknockshöjd högst 4,5 m utanför detaljplan
Utanför detaljplan får taknockshöjden vara högst 4,5 meter.
”får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter”
PBL 9 kap. 5 § 3Boverketkontrollerad 2026-11-07
Placeras inom tomten
Hela byggnaden måste stå på tomten till huset den kompletterar. Ett grannemedgivande ändrar inte det, och den kan inte stå på allmän plats.
”Detta gäller oavsett om grannen har lämnat ett medgivande eller inte.”
PBL 9 kap. 4 § 4 och 5 § 4Boverketkontrollerad 2026-11-07
Pott på 45,0 m² inom detaljplan
Alla lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får tillsammans ha en byggnadsarea på högst 45,0 m² inom detaljplan.
”får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter”
PBL 9 kap. 4 § 5Boverketkontrollerad 2026-11-07
Pott på 65,0 m² utanför detaljplan
Alla lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får tillsammans ha en byggnadsarea på högst 65,0 m² utanför detaljplan.
”får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter”
PBL 9 kap. 5 § 5Boverketkontrollerad 2026-11-07
Vad som räknas in i potten
I potten räknas byggnader som inte krävde lov när de byggdes: friggebodar (från 1980), attefallshus (2014–2025), lovbefriade komplementbyggnader utanför detaljplan (1990–2025) och nya lovfria byggnader. Byggnader som har eller krävde bygglov räknas inte.
”ingår komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte krävde lov när de uppfördes”
PBL 9 kap. 4–5 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Komplementbostadshus bara till en- eller tvåbostadshus
Ett komplementbostadshus får bara komplettera ett en- eller tvåbostadshus, till exempel en villa, ett par- eller radhus eller ett fritidshus. En komplementbyggnad, som ett förråd eller garage, får komplettera vilken typ av byggnad som helst.
”kan en komplementbyggnad komplettera vilken typ av byggnad som helst”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Huset måste finnas först
Huset som byggnaden kompletterar måste redan vara färdigt – byggt enligt PBL krävs slutbesked eller interimistiskt slutbesked – och får inte vara olovligt uppfört. Det går inte att bygga en lovfri byggnad samtidigt som huset.
”måste ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked för att det ska anses vara en byggnad”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Fristående
Byggnaden får inte vara sammanbyggd med någon annan byggnad. Är den det räknas den som en tillbyggnad.
”den inte får vara sammanbyggd med någon annan byggnad”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Komplementbostadshus eller komplementbyggnad
Ett komplementbostadshus är inrett med en självständig bostad. En komplementbyggnad, som ett förråd, garage eller en gäststuga, är inte inredd som en självständig bostad. Samma storleksgränser och pott gäller för båda.
”kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad”
PBL 1 kap. 4 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Så mäts byggnadsarea
Byggnadsarea är den yta byggnaden tar upp på marken, mätt till fasadens utsida strax ovanför sockeln (SS 21054:2020). Stora taksprång och öppna delar som skärmtak kan räknas in.
”Byggnadsarea avgränsas av byggnadens fasadliv omedelbart ovanför sockeln.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Närmare gränsen än 4,5 m kräver grannemedgivande
Närmare gränsen än 4,5 meter krävs bygglov, om inte alla grannar som berörs skriftligen har medgett åtgärden. Gränsen kan vara mot en granntomt, en samfällighet, en väg eller en gata. Mot gata eller park i detaljplan lämnas medgivandet av huvudmannen, oftast kommunen. Medgivandet gäller bara det som medgavs och binder även nästa ägare.
”Alla grannar som berörs ska lämna medgivande.”
PBL 9 kap. 34–35 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Närmare järnväg än 30,0 m kräver medgivande
Närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt krävs bygglov, om inte järnvägens infrastrukturförvaltare (oftast Trafikverket) skriftligen har medgett åtgärden.
”närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt”
PBL 9 kap. 34–35 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Anmälan för installationer
Själva den lovfria byggnaden kräver ingen anmälan. Installerar du ventilation, eldstad eller rökkanal, eller vatten och avlopp i byggnaden, krävs en anmälan för installationerna. Du måste få startbesked innan du börjar och slutbesked innan installationerna tas i bruk, och normalt lämna in en kontrollplan.
”så krävs det en anmälan för installationerna”
PBF 6 kap. 1 § 4–5Boverketkontrollerad 2026-11-07
Loft, källare och takkupa
Byggnaden får ha källare, vind eller loft, och takkupa eller takterrass, så länge alla villkor för att vara lovfri uppfylls, bland annat nockhöjden.
”får utformas med exempelvis takkupa och takterrass”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Får strida mot detaljplanen
En lovfri komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus och ett lovfritt komplementbostadshus får strida mot detaljplanen. Planbestämmelser om skydd mot markförorening, olyckor, översvämning och erosion måste ändå följas.
”Det får dock inte strida mot planbestämmelser om vissa skyddsåtgärder och skyddsanordningar.”
PBL 10 kap. 2 a §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Detaljplanen kan kräva bygglov ändå
Kommunen kan i detaljplan eller områdesbestämmelser ha bestämt att bygglov krävs även för sådant som annars är lovfritt, eller minskat lovplikten. Bestämmelser om utökad lovplikt i äldre planer gäller fortfarande. Det står i planbestämmelserna.
”omfattas av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser”
PBL 9 kap. 2 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Nära flygplatser och skjutfält för totalförsvaret
Inom eller nära områden av riksintresse för totalförsvaret, när det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält, krävs bygglov för komplementbostadshus. Det gäller inte förråd och andra komplementbyggnader.
”nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus”
PBL 9 kap. 36 § 1Boverketkontrollerad 2026-11-07
Särskilt värdefulla byggnader och områden
Bygglov krävs för nybyggnad på en tomt eller i ett område som har skyddsbestämmelser för särskilda värden i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller som är ett särskilt värdefullt område.
”för särskilt värdefulla byggnader och områden”
PBL 9 kap. 37 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Andra tillstånd kan krävas
Även en lovfri byggnad kan kräva tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lag, till exempel strandskyddsdispens. Utanför detaljplan krävs länsstyrelsens tillstånd för att bygga inom 12 meter från en allmän väg (ibland upp till 50 meter).
”Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Nära allmän väg utanför detaljplan
Utanför detaljplan krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt väglagen för att bygga inom 12 meter från en allmän väg. Länsstyrelsen kan utöka avståndet till 50 meter. Inom detaljplan behövs inte det tillståndet.
”Detta gäller ett avstånd på 12 meter från vägen.”
Väglagen (1971:948) 47 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Så ska ett grannemedgivande se ut
Medgivandet måste vara skriftligt men har inga formkrav. Det viktiga är att det tydligt framgår vilken åtgärd grannen har medgett, till exempel genom att grannen skriver under situationsplan och fasadritningar där byggnaden är inritad. Det behöver inte föras in i fastighetsregistret. Bygger du något annat än det som medgavs gäller inte medgivandet.
”det viktiga är att det tydligt framgår vilken åtgärd grannen har medgivit”
PBL 9 kap. 35 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Vem ska skriva under?
Grannen är ägaren eller ägarna till den angränsande fastigheten – äger flera den behövs alla deras underskrifter. Granne kan också vara en samfällighet, ett företag, en förening eller kommunen. Det är den som bygger som ska se till att medgivandet finns, och det är frivilligt för grannen att lämna det.
”om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare”
PBL 9 kap. 35 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Medgivandet går inte att ta tillbaka
Enligt Boverket är ett grannemedgivande ett avtal som den ena parten inte kan bryta ensidigt, och Mark- och miljööverdomstolen har funnit att även en senare ägare av grannfastigheten är bunden av det.
”ett grannemedgivande att betrakta som ett avtal som inte ensidigt kan brytas av den ena parten”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Vad en anmälan ska innehålla
En anmälan ska vara skriftlig och innehålla fastighetsbeteckning, byggherrens namn, adress och person- eller organisationsnummer, när arbetena ska börja, och de ritningar, beskrivningar och andra handlingar som behövs – bland annat ett förslag till kontrollplan. Kommunen ska handlägga den inom fyra veckor, med möjlighet att förlänga en gång med högst fyra veckor.
”En anmälan ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs”
PBF 6 kap. 5–6 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Vad en kontrollplan ska innehålla
Kontrollplanen ska visa vilka kontroller som ska göras och vilka krav de avser, vem som gör dem och hur, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra. Den ska vara anpassad till just din åtgärd och begränsas till de kritiska momenten. Byggnadsnämnden fastställer den i startbeskedet.
”Den ska visa vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse.”
PBL 10 kap. 5 a och 6 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
När det behövs en kontrollplan
Det ska finnas en kontrollplan för lov- och anmälningspliktiga åtgärder som inte är enkla åtgärder, till exempel vid installation av eldstad. Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för en enklare åtgärd. Det behövs ingen om en byggbedömare kontrollerar utförandet.
”exempelvis om en byggnad tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål och vid installation av eldstad”
PBL 10 kap. 6–6 a §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Funktionskontroll av ventilation
Vissa kontroller är särskilt reglerade och ska göras oavsett vad som står i kontrollplanen. Funktionskontroll av ventilation ska göras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant.
”funktionskontroll av ventilation göras av certifierad sakkunnig funktionskontrollant”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
8 meter till andra byggnader, eller brandskydd
Byggnader ska stå minst 8 meter från varandra eller ha brandavskiljning i de delar som står närmare, i minst en av byggnaderna. Kravet gäller även utan bygglov och även mot grannens hus.
”Byggnader ska vara utformade med skyddsavstånd till andra byggnader på 8 meter eller utformade med brandavskiljning i motstående delar inom detta avstånd.”
BFS 2024:7, 6 kap. 5 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Högst 15 m²: inget krav på brandskydd
En komplementbyggnad till ett småhus med en byggnadsarea på högst 15 m² behöver inget skydd mot brandspridning, varken mot det egna huset eller mot andra byggnader.
”krävs inget skydd mot brandspridning vare sig till eller från det tillhörande småhuset”
BFS 2024:7, 6 kap. 10 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Förråd och carport mot det egna huset
Mellan ett enbostadshus och dess fristående förråd, växthus eller carport krävs inget brandskydd, men väl mot andra byggnader inom 8 meter, till exempel grannens hus. Ett invändigt garage och ett komplementbostadshus ska vara egna brandceller och behöver skydd även mot det egna huset.
”krävs dock skydd mot brandspridning mellan byggnaderna, eftersom invändiga garage och komplementbostadshus ska vara utformade som egna brandceller”
BFS 2024:7, 6 kap. 8 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Reglerna gäller även utan bygglov
Även en lovfri byggnad måste uppfylla kraven i plan- och bygglagen och Boverkets föreskrifter, anpassas till omgivningen och får inte innebära en betydande olägenhet för grannarna.
”Även om det inte krävs bygglov måste byggnaden uppfylla de krav i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter som gäller för åtgärden.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Fritidshus eller permanentbostad
Ett komplementbostadshus kan användas som fritidshus eller permanentbostad. Det har en bostad, och enligt rättspraxis en egen entré och en egen tomtdel.
”Komplementbostadshuset kan användas antingen som fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Egen entré och egen tomtdel
Ett komplementbostadshus ska fungera självständigt, med egen entré och en egen del av tomten i anslutning till bostaden. Det får bara finnas en bostad i byggnaden.
”Enligt rättspraxis ska komplementbostadshuset ha en egen entré och en egen tomt i anslutning till bostaden.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
En gäststuga är en komplementbyggnad
En gäststuga får ha kök och badrum och är ändå en komplementbyggnad, så länge den inte används som självständig bostad. Det avgörande är hur byggnaden används.
”Om byggnaden inte används som självständig bostad, utan som en gäststuga, är det inte ett komplementbostadshus utan en komplementbyggnad.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Friggebodar räknas i potten
Friggebodar fick byggas utan bygglov från 1980: först högst två byggnader på sammanlagt 10 m² per tomt, från 2008 sammanlagt 15 m². De finns kvar men räknas in i tomtens pott.
”Inledningsvis fick det uppföras högst 2 komplementbyggnader med en sammanlagd byggnadsarea på 10 m2 per tomt utan bygglov.”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Exempel: när potten är slut
Inom detaljplan är potten slut med ett attefallshus på 30 m² och en friggebod på 15 m²: då går det inte att bygga mer utan bygglov.
”om du sedan tidigare exempelvis har byggt 30 kvadratmeter attefallshus och en friggebod på 15 kvadratmeter”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Vad som räknas som gräns
Gränsen kan vara en fastighetsgräns, en tomtgräns eller en gräns mot arrenderad mark, men också mot en samfällighet, en allmän väg, en gata eller andra gemensamma vägar. Finns flera gränser inom 4,5 meter mäts avståndet till alla.
”Det kan vara fastighetsgräns, tomtgräns eller gräns mot arrenderad mark.”
PBL 9 kap. 34 §Boverketkontrollerad 2026-11-07
Så mäts avståndet till gränsen
Avståndet mäts från de delar av byggnaden som räknas in i byggnadsarean. Ett taksprång påverkar bara om det är mätbart. Det är oklart om en källare som sticker ut utanför byggnaden räknas.
”ett taksprång behöver vara mätbart för att det ska påverka beräkningen av avstånd”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Situationsplan till grannemedgivandet
Grannens medgivande ska vara skriftligt och ges lämpligen genom att grannen skriver under en situationsplan och fasadritningar som visar hur åtgärden ska se ut och placeras.
”kan lämpligen ske genom att grannarna undertecknar en situationsplan och fasadritningar”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Situationsplan till anmälan
En anmälan ska innehålla de ritningar och uppgifter som behövs, till exempel en situationsplan. Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som behövs i det enskilda fallet.
”Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som behövs i det enskilda fallet.”
PBF 6 kap. 5–6 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07
Tillbyggnad: högst 30,0 m²
En lovfri tillbyggnad får ha en bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dem, på högst 30,0 m², både inom och utanför detaljplan. Två våningar räknas ihop.
”får ha en bruttoarea, BTA, eller öppenarea, OPA, eller en kombination av dessa, som är högst 30,0 m2”
PBL 9 kap. 10 § 1Boverketkontrollerad 2026-11-07
Tillbyggnad: pott på 30,0 m² per byggnad
Alla lovfria tillbyggnader på samma hus får tillsammans vara högst 30,0 m², också sådana från tidigare regler som attefallstillbyggnad, attefallstakkupa och skärmtak. Tillbyggnader med bygglov räknas inte.
”Potten är per byggnad och är inte kopplad till tomt eller fastighet.”
PBL 9 kap. 10 § 3Boverketkontrollerad 2026-11-07
Tillbyggnad: inte högre än husets taknock
Tillbyggnaden får inte vara högre än husets taknock. Det finns ingen gräns i meter eller för antalet våningar. Har huset ingen nock gäller yttertakets högsta punkt.
”Tillbyggnaden får inte vara högre än den befintliga byggnadens taknock.”
PBL 9 kap. 10 § 2Boverketkontrollerad 2026-11-07
Tillbyggnad: när anmälan krävs
Själva tillbyggnaden kräver ingen anmälan. Anmälan krävs för ventilation, eldstad, vatten och avlopp, och om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt.
”Det kan även krävas anmälan om den befintliga byggnadens bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt”
PBF 6 kap. 1 § 2–5Boverketkontrollerad 2026-11-07
Altaner är något annat
Sedan 1 december 2025 räknas altaner som egna anläggningar och inte som tillbyggnader, med egna regler.
”Sedan den 1 december 2025 är altaner lovpliktiga anläggningar”
Boverketkontrollerad 2026-11-07
Bygga till en komplementbyggnad
En lovfri eller bygglovsbefriad komplementbyggnad får byggas till utan bygglov om den efteråt fortfarande uppfyller alla villkor: storlek, höjd, plats på tomten och potten. En byggnad som byggdes med bygglov går inte att bygga till lovfritt.
”största byggnaden efter tillbyggnad 30,0 kvadratmeter”
PBL 9 kap. 11–12 §§Boverketkontrollerad 2026-11-07